Erfarenheter från pilotprojektet från jord till bord

Pilotprojektet Från jord till bord genomfördes under höstterminen 2015 och vårterminen 2016 i Helsingborg.

Målet för projektet var att barnen i de deltagande verksamheterna skulle få en ökad kunskap om matens väg från odling och uppfödning till att maten hamnar på tallriken. Syftet med projektet var också att skapa ett ökat samarbete mellan kockarna/måltidspersonalen och pedagogerna i verksamheterna kring mat och hälsa.

Blidögatans förskola och Drottninghögsskolans förskoleklass deltog i projektet. De fick via projektplanen i uppdrag att anlägga en odling så att eleverna kunde göras delaktiga från plantering till skörd. De skulle också genomföra fem olika aktiviteter tillsammans med barnen/eleverna där måltidspersonalen och den pedagogiska personalen skulle göra något tillsammans. Under projekttiden skulle också två matsvinnsvägningar genomföras och barnen/eleverna skulle också få ny kunskap om maten och dess betydelse för ett hälsosamt liv.

Intresse för odling på Blidögatans förskola

På Blidögatans förskola startade projektet med att pedagoger från två avdelningar fick gå fortbildning på Fredriksdal för att lära sig mer om odling. Övriga arbetslag fick i sin tur kunskap och inspiration från de pedagoger som varit på Fredriksdal. Alla avdelningar på förskolan fick egna odlingslådor. Pedagogerna samarbetade med förskolans kock och barnen var delaktiga i arbetet med att anlägga odlingarna. Barnen visade tidigt i projektet ett mycket stort intresse för odling och skötsel och kom med många egna idéer kring hur projektet kunde utvecklas. Barnens nyfikenhet och intressen styrde projektet och barnens lärande. Pedagogerna upplevde att barnen tyckte det var både lustfyllt och spännande att jobba med temat från jord till bord, det var inga problem att hålla deras intresse vid liv och fortlöpande utveckla projektet.

Odling och skörd av sockerärtor, morötter, tomater och potatis på Blidögatans förskola. Barnen fick bland annat fundera kring hur den sista tomaten kunnat överleva en bra bit in på hösten och tecknade sedan av den.

På Fredriksdal fick barnen lära om både odling och djur. Trädgårdsmästaren på Fredriksdal visade och berättade om odling av olika sorters växter. Rödbetor och morötter studerades närmare vid besöket.

Barnen fick smaka, känna, lukta, dela, beskriva färg och form och närmare undersöka olika sorters frukter på förskolan.

image7

Illustration av hur olika rotsaker ser ut och växer i jorden.

image8

Gräsodling inomhus

Undersökande arbetssätt i förskoleklassen på Drottninghögskolan

Utgångspunkten för arbetet på Drottninghögsskolan var ett undersökande arbetssätt.  Barnen fick följa fröers livscykel och dokumentera genom att måla/teckna och skriva. Projektet hade en tydlig koppling till kursplanen för de naturorienterade ämnena för åk 1-3: ”…få barn att se samband mellan att ett frö ger upphov till en planta, en planta ger många frön”. Barnen upptäckte att frukterna de åt hade olika sorters fröer, de jämförde färg, form och storlek. Genom att lyssna, förutse och inta barnens perspektiv kan lärare möta barnen där de befinner sig i lärprocessen.

Barnen fick vara med om olika studiebesök, bland annat på Ica Maxis frukt och grönt avdelning, Fredriksdals muséer och trädgårdar där de fick odla potatis, lära om livet på 1800-talet och prova kryddor från kryddträdgården. Ett studiebesök till Svalövs lantbruksgymnasium genomfördes också för att lära mer om gårdens djur (kor, får, höns, smådjursavdelning) och lantbruk. Eleverna fick lära känna de vanligaste sädesslagen, havre och vete, som de fick baka bröd på. De använde även solroskärnor från den egna odlingen till brödbaket.

Pedagogerna tycker att arbetet med mat utifrån konceptet ”från jord till bord” är tacksamt eftersom även hälsa och rörelse enkelt kan kopplas på. Rörelse är viktigt för ett hälsosamt liv, barnen fick lära sig dansa zumba som genomfördes en gång i veckan. Barnen fick kunskap om socker som kan finnas som en dold tillsats i mycket mat. Vidare fick barnen lära sig om tallriksmodellen och hur de bör äta för att äta så nyttigt som möjligt. Matsvinnet var också i fokus under projektet och barnen fick fördjupa sig i vilket slöseri det är att slänga fullt ätbar mat, både ur miljösynpunkt men också ur ett rättviseperspektiv då det finns människor som svälter.

Genom Helsingborgshems projekt ”plantering utan gränser” fick skolan möjlighet att använda odlingslådor som fanns i närheten av skolan. På så vis kunde barnen få vara med från iordningställande och plantering till skörd. Eftersom odlingarna fanns på en allmän plats hade även sommarlediga barn och föräldrar tillträde och möjlighet att hjälpa till med odlingarna.

Förslag på arbetsgång från jord till bord

För att arbeta med mat utifrån konceptet från jord till bord finns det några råd att följa utifrån projektets erfarenheter.

  1. Låt maten bli ett övergripande projekt på förskolan eller skolan, inkludera måltidspersonal och pedagoger.
  2. Diskutera hur och vad ni skulle vilja göra. Ha en tydlig plan från första början om vad ni ska åstadkomma och vilka mål i läroplanen ni strävar efter att uppnå genom detta projekt/tema. Att arbeta med mat innebär att man kan arbeta brett med olika ämnesområden som hälsa, miljö, etik/rättvisefrågor, matematik, naturkunskap, biologi osv.
  3. Anlägg någon form av odling (ute och/eller inne). Det finns möjlighet att ansöka om pengar till odlingslådor via Miljöverkstaden (stadsbyggnadsförvaltningen). Programmet Lust att odla erbjuds för elever i årskurs 2 av Miljöverkstaden.
  4. Flytta ut klassrummet. Att lära in ute, ger stora fördelar och är eftersträvansvärt inte bara för själva odlingsmomentet utan inom flera områden som djuruppfödning, odling traditionellt kontra ekologiskt, livsmedelsdistribution, transporter med mera.
  5. Gör detta till ett livslångt lärande genom långsiktighet i arbetet med maten. Håll elevernas intresse vid liv genom att låta dem utforska och experimentera. Deras frågor och intressen bör styra arbetets gång.

Tips på pedagogiskt material

Vidare lästips:

NTA. Från frö till frö. Lärarhandledning.

Harlen, Wynne (1996). Våga språnget! Om att undervisa i naturvetenskapliga ämnen. Falköping: Almqvist & Wiksell.

Szczepanski, A. (2007) Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. L.O. Dahlgren, S. Sjölander, J P. Strid & A. Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur.

Se även: Från jord till bord – Odling på Hamiltons förskola

Text: Monika Rüll Lundin