Nyfikenhet och kunskap förändrar – Grej of the day (GOTD)

Man undrar ibland vad det är som gör det ..? Vad händer när nyfikenhet och kunskap skaver, envisas, skapar frågor och ger en stark vilja att växa mer? Veta mer? Förstå mer?

Vad skapar lärlust?

Är det berättelserna eller ledtrådarna? Nyfikenheten? När det du vet, får möta vad kamraterna vet och ord och förklaringar tvinnas?

Är det när berättelsen och formatet är kort, tillräckligt kort för intensivt fokus, när kamraterna blir delägare och viktiga bollplank för repetition och språkmöte?

Är det när kopplingar kan göras, att se hur saker och händelser hänger ihop? Är det när vi kan gå på djupet, som kunskap skapas?

Vi väver kunskap, bland annat genom Grej of the day (GOTD), med koncentrerat fokus, där vi utnyttjar varandra som bollplank, tar alla tillfällen för att utmana och göra alla språkligt aktiva i lärresan. Och vi gör kopplingar, ser hur utvecklingslinjer hakar i …

Grej of the day skapar nyfikenhet

Grej of the day är ett format som fångar och samlar, kanske förvånas man att det med sin korthet kan skapa så mycket nyfikenhet och att det kan vridas ur, läggas ihop  och knådas vidare.  Tack Micke Hermanson, som är skapare och inspiratör till alla oss som fortsätter att “greja” i skolvärlden, se här artikel från Skolvärlden.

Själv knådar jag nu gärna GOTD vidare tillsammans med kooperativa strukturer som till exempel “Mötas på mitten” eller “Klok penna”, se vidare Pedagog Malmös temablogg, Kooperativt lärande – grundprinciperna. Med målet att få eleverna så aktiva som möjligt, att vi bygger kunskap med samtal, där vi också lyssnar fokuserat efter förklaringar och samband. Alla är viktiga i detta talutrymme, för utan gemensamt ”språkande” växer inte tankarna. Vi lär tillsammans.

Ett flow av lärande

Jag minns en av alla mina Grej of the day-lektioner … en vårdag för 3 år sedan … Jag var laddad med ledtråden ”Pappa olja” för jag har gått ”bananas” på plast. Monomerer, ftalater, additiv, kotten och nylontyget, fjädern som skulle representera alla sjöfåglar, likaså engångssprutan i plast och badankan var med, men även alla dessa småpåsar i plast. Just denna presentation byggde jag upp med föremål som vi illustrera vad jag berättade om.

plastbitar

Jag pratade och agerade och var lärare, med alla mina elever framför mig. Denna lust att få berätta och göra det koncentrerat, inte väja för svåra ord, utan översätta och leda vidare. Det skapar lust och längtan, inte bara hos eleverna utan även hos mig. Ögon gnistrar. Anteckningstekniken förfinas, med symboler, stödord, bilder och pilar. Frågorna växer. Vi är i ett flow av lärande.

Plastankorna seglade runt världshaven

Jag blev påmind av eleverna om förra GOTD:en, då vi hade ledtråden “Rörlig green i vatten” som då handlade om Golfströmmen. Badankan, den gula, som 1992 åkte ut från en container, som i sin tur hade åkt överbord från ett containerfartyg, tillsammans med 27 999 till …. Dessa ankor har sedan dess seglat runt i världshaven med havsströmmarna. Forskarna har genom ankorna kunnat se hur strömmarna rört sig. 10 år tog det till exempel för några ankor innan de rundade kusten vid Skotska höglandet. Vi kunde konstatera att det vi slänger slarvigt här kan hamna någon helt annanstans.

Kunskap och medvetenhet förändrar

Jag kommer att gå hem och verkligen lusläsa vilka plastleksaker vi har kvar och låta dem gå till återvinning – nästan alla, se vidare Naturskyddsföreningens rapport, Plast på rätt plats.

Ftalater och PCB, flamskyddsmedel och mjukgörande additiv, de finns där och de är hormonstörande. Mikroplasten hamnar i havet och där påverkar den fisken som inte kan reproducera sig. Mikroplasten fastnar förstås också i fisken, som vi sedan kanske äter. Allt rör sig vidare i näringskedjan.

Vi vet också att plast från Asien ofta har färre kontrollstationer och vem vet när barnet som är 3 år en dag gnager på plastbilen? Plast som används till barn under 3 år har striktare miljökrav. I leksaker för de äldre barnen är det tillåtet med ftalater, mjukgöraradditiven. Dessa additiv som många gånger, med sin lite feta yta (pga oljan) lätt attraherar andra kemiska föreningar.

Vad gör du för handling?

Hur snabbt gick det inte att vänja sig av med att ta småpåsar till allt man handlade, när lagen om informationsansvar från butikerna, om plastpåsarnas miljöpåverkan trädde i kraft 1 juli 2017, se här?

Enligt Dagens industri, beräknade man att efter drygt 3 månader, med denna lag, använde vi 2,5 miljoner färre påsar, se här.

Så kunskap och medvetenhet kan förändra våra handlingar.  Vi förändrar världen.

PET-flaska

En PET-flaska tar 450 år att bryta ner.

Vet du förresten att det tar 450 år för en PET-flaska att brytas ned? Vad innebär den kunskapen?

Refuse – reduse – reuse – recycle…. fundera över ordens betydelser. Vad kan du rent av välja bort helt och hållet? Vilka aktiva val gör du idag?

Kunskap förändrar och ger handlingskraft- om vi bara lyssnar och sätter ord på vad vi lärt.

För oss, bar eleverna sina kunskaper till en strandstädning, som blev en artikel i HD, som blev kontakt med politiker och för en elev ett besök i riksdagen, som förde med sig ett inslag i Lilla Aktuellt.

Så. Kunskap förändrar.

Här hittar du fler av mina Grej of the day (GOTD)

Inger Edforss Fuchs
Förstelärare SvSO år 4-6, Västra Ramlösa skola, Helsingborg
inger.edforssfuchs@helsingborg.se
@pippipapjoddar

Läs fler inlägg i denna blogg: Grej Of The Day