Måltidspedagogik som en väg till språkförståelse och ökat ordförråd

Ingela Karlsson har alltid haft ett intresse för natur och odling men intresset för måltidspedagogik väcktes först när hon började arbeta på Trollskogens förskola i Kvidinge. Nu har hon skrivit en utvecklingsartikel i ämnet inom FoU-programmet Undervisning i förskolan.

Måltidspedagogik erbjuder ett spännande och lärorikt sätt att uppleva nya smaker
och kan väcka ett intresse för olika råvaror och maträtter.

Syftet med Ingelas studie är att uppmuntra andra förskolor till att själva tillämpa måltidspedagogik genom att påvisa dess fördelar i relation till barns matvanor.

Frågeställningen i arbetet var huruvida man kan öka barns ordförråd och ordförståelse genom måltidspedagogiken med Sapere-metoden. Metoden Ingela använde var sinnesschema och reflektionsprotokoll. Resultatet visar att barnens ordförståelse och ordförråd har ökat genom att deras smakupplevelser blir till ett lustfyllt lärande. Resultatet blir på så vis att barns ordförråd och ordförståelse ökar med hjälp av måltidspedagogiken och Sapere-metoden.

Varför tycker du att sinnesschema och reflektionsprotokoll är bra verktyg att arbeta med?

– Sinnesschema är ett sätt att dokumentera vad barnen säger och orden de lär sig, på detta vis kan man bygga upp en ordbank tillsammans, barnen kommer på nya ord för att beskriva en doft eller känsla. Ju fler ord barnen har att beskriva ett livsmedel, ju högre status får det. Det är ett nytt, enkelt och roligt sätt att lära sig på även för de yngsta barnen. Metoden upplevs av barnen som inspirerande och konkret.

– Reflektionsprotokoll använder vi pedagoger för att reflektera över vad barnen sa och diskuterade och hur vi på bästa sätt kan gå vidare med barnens tankar och idéer.

Vill du dela med dig av ett exempel från arbetet med barnen?

– Ett exempel på lustfyllt lärande är när en ny grönsak eller frukt introduceras i en mysteriepåse.  Barnen sitter i en ring, de får känna på påsen och även lukta på den, men inte säga vad de tror finns i påsen. När alla luktat och känt får de säga vad de tror påsen innehåller. Pedagogen visar och samtalar med barnen om råvaran, som också kommer att ingå i frukosten, lunchen och mellanmålet på något sätt. Därefter får de se, känna och smaka  på livsmedlet i olika former till exempel kokt, delad i triangelbitar samt råriven. När livsmedlet kålrot introducerades tyckte ett barn att den kokta kålroten luktade potatis medan ett annat barn tyckte att den rårivna luktade starkt: ”Starkt så man blir som en staty”.

Var kommer ditt intresse för måltidspedagogik från?

– Intresset för måltidspedagogik väcktes när jag började arbeta på Trollskogens förskola där man arbetar aktivt med måltidspedagogik. Mitt intresse för natur och odling har jag haft sedan jag var barn och är något jag vill överföra till barnen. Därför undervisar jag om det på förskolan.


Ingelas artikel publicerades i Skolportens numrerade artikelserie för undervisning, lärande och ledarskap 7/2019. Läs hela artikeln här:
Måltidspedagogik – En väg till språkförståelse och ökat ordförråd (pdf)

Ingela Karlsson är förskollärare på Trollskogens förskola i Kvidinge.
ingela.karlsson@edu.astorp.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *