Analysgruppsarbete – en mirakelmetod?

Vi närmar oss sluttampen på projektet analysgrupper. Vad har skett och vilka är utmaningarna och möjligheterna framöver? I detta blogginlägg reflekterar jag kring dessa frågor utifrån Bårslövsskolans analysgrupp som ett konkret exempel.

Bårslövsskolans analysgrupp består av skolans rektor och ett arbetslag på lågstadiet. I augusti 2015 konstaterade gruppen att endast 26 procent av deras elever i årskurs 3 klarade det nationella provet i matematik. När deltagarna i gruppen tittade på resultaten tre år tillbaka i tiden kunde de dessutom se att trenden var negativ; resultaten hade sjunkit för varje år. Delmål sattes för tre år framåt och efter första året skulle 75 procent av eleverna klara provet.

Om magkänslan styr

Nästa steg blev att hitta orsaken till problemet. En hypotes var att de låga resultaten berodde på bristande läsförståelse. När lärarna analyserade proven från föregående år, genom att se vilka uppgifter eleverna misslyckades med, konstaterade de dock  att de låga provresultaten inte var kopplade till läsförmåga. Lärarna var förvånade, men samtidigt lättade; tänk om de hade gått vidare och planerat förbättringsåtgärder utifrån sin magkänsla…

När data analyseras

Hypotesen förkastades alltså och i stället analyserade gruppen samtliga prov tre år tillbaka. Det mönster som framträdde var att eleverna inte behärskade skriftliga räknemetoder. 46 procent av eleverna misslyckades med uppgifter där fler än två tal skulle adderas. Subtraktion var ännu svårare för eleverna. 68 procent av eleverna hade fel på uppgifter såsom 67-38=? och när hundratal skulle användas misslyckades över 80 procent av eleverna.

Lärarna tvingades därmed granska sina egna metoder. De såg då att det verkade som att de istället för att underlätta för eleverna hade rört till det för dem. Några av förbättringsåtgärderna blev att fokusera på färre metoder och på att arbeta mer med konkret material.

Och hur har det gått för eleverna då? 83 procent av eleverna klarade nationella provet i matematik år 2016 och snart är det dags igen. Arbetet med att utveckla undervisningen pågår fortfarande och utmaningen är nu att följa upp vilka åtgärder som ger respektive inte ger effekt.

Initiering inte tillräckligt

Exemplet från Bårslövs skola visar att analysgruppsarbete kan ge goda resultat. Det kräver dock ett gediget arbete och en ledning som håller i. I samarbete med två forskarkollegor, Kim Schildkamp från Universitet i Twente och Ulf Blossing från Göteborgs universitet, har jag nyligen analyserat de förutsättningar som har främjat analysgruppens arbete, men också vad som utmanar hållbarheten i detsamma. Jag går inte in på dessa här, utan lyfter enbart den mest centrala frågan. Den procedur som analysgruppen har följt är ingen mirakelmetod. Precis som med andra utvecklingsinitiativ finns risken att arbetet efter en initieringsfas ersätts av eller tvingas konkurrera med andra utvecklingsarbeten. Bårslövs skola, liksom våra övriga deltagande skolor, befinner sig just nu i en kritisk fas. Det går att se vissa förbättringar och analyskompetensen har blivit betydligt högre, men frågan är vad som händer om vi inte håller i och håller ut. Vad händer med elevernas resultat?

Vi behöver alltså utveckla modellen så att den redan från början blir en del av förskolors och skolors systematiska kvalitetsarbete. Detta arbetar jag och mina kollegor med just nu, så till hösten har vi en utvecklad modell att använda för förskolor och skolor som är i behov av att stärka såväl analyskompetensen som det systematiska kvalitetsarbetet.

Text: Jaana Nehez @JaanaNehez
Strategisk utvecklare, Ph D i pedagogiskt arbete