Hon tror på mötet mellan människor

Inger Andersson tror på att alla elever kan. På sin nivå. Men hon tror inte särskilt mycket på betyg och hon vill inte kalla prov för prov. Hon tror på att det är i mötet mellan människor som lärandet sker och hon tycker därför att skolan som arena är en viktig plats.

Att arbeta på ett yrkesprogram skiljer sig från övriga program på många sätt. Yrkesämnena handlar till stor del om att planera, genomföra och utvärdera och det ska genomsyra hela verksamheten. Kurserna på barn- och fritidsprogrammet handlar om människors miljöer, om socialisation och att växa in i samhället.

– Det handlar om lärande, varför vi lär, varför vi inte lär (hinder för lärande) och om hur vi utvecklas. Utifrån att försöka förstå människor får eleverna planera, genomföra och utvärdera, säger Inger Andersson.

Inger har arbetat som metodiklärare på barn- och fritidsprogrammet på Filbornaskolan i 27 år och har varit med och utvecklat barn- och fritidsprogrammet på skolan genom många olika faser. Inger trodde aldrig att hon skulle vara 27 år på en arbetsplats, men i ett yrke i ständig utveckling går tiden fort. I början av sommaren gick Inger i pension med ett stimulerande och innehållsrikt arbetsliv i ryggsäcken.

Om lärande och undervisning

Inger försöker alltid vara tydlig och berätta för sina elever hur hon tänker kring lärande och undervisning. Det är viktigt för henne att eleverna alltid vet att de när som helst kan komma och få stöd och hjälp. Hon tror inte särskilt mycket på betyg och hon vill inte kalla prov för prov. Hon föredrar att säga utvärdering av kurs. Det är också viktigt för Inger att det material som eleverna producerar under lektionerna får användas vid utvärderingstillfällen.

– Skolan idag är ju uppbyggd på ett sätt där vi bara bockar av saker och det är inte så jag ser på lärande. Om jag har 100 timmar i ett ämne så är det över alla timmar jag ska mäta lärandet, inte bara i slutet. Eftersom jag har den synen på lärande försöker jag också anpassa min undervisning utifrån det. Om jag inte kan något just idag så blir det ändå ett inlärningstillfälle och jag kan bygga vidare mina kunskaper och mitt lärande utifrån feedback.

Skolan som arena är viktig för Inger och hon tror att det i första hand är i mötet mellan människor som lärandet sker och att det är då vi har möjlighet att bygga kunskap.

– Jag och eleverna pratar mycket om hur jag ser på lärandet för att jag tycker att det är jätteviktigt. Det är många elever som har gått i skolan i nio år som har massor med låsningar. De tycker att de inte kan någonting. Men jag ser att alla kan. Alla kan på sina nivå. Alla kanske inte kan just nu men jag kan det i morgon.

Inger ser att vi aldrig har haft så välutbildade lärare som vi har idag, samtidigt ser hon hur svårt det är för lärarna att lyckas motivera eleverna. Hon tycker att skolan har utvecklats på ett sätt som inte gynnar eleverna. Hon ser till exempel en fara med att lärare lägger allt för mycket av sin tid på att skapa uppgifter för eleverna att lösa och genomföra utanför skolan.

– Jag tycker att skolan har utvecklats till att bli en gammaldags skola som inte är fokuserad på pedagogik och lärande utifrån hur människan lär. Om man kan sitta var som helst och göra sina uppgifter, varför ska jag då vara i skolan? Jag önskar en skola där vi producerar, jobbar och möts här. Jag ser en fara med att eleverna genomför sina uppgifter mer och mer på nätet. Lärandet är ju när du och jag möts. Det är då vi kan resonera och det är då vi bygger kunskap.

Helhet, gemenskap och trygghet. Att arbeta tillsammans.

– Skolan ska alltid vara förutsägbar och trygg och som elev ska du veta vad som händer. Du ska veta att ett prov är ett tillfälle för inlärning och du ska alltid få veta vad det är du har prov på. Skolan ska inte peka ut eller sätta dit någon. Uppgifterna vi gör i skolan är inte bara en väg till lärandet, det är det som är lärandet.

En pedagogisk modell som Inger tror mycket på är problembaserat lärande. Att söka information på flera olika håll och sedan diskuterar och bygger kunskap tillsammans. Det är något hon tycker vi behöver göra mer av idag. Framför allt för de elever som behöver extra stöd.

– Det är ett sådant flöde idag och hur ska jag lära mig att sortera i det, diskutera, vara kritiskt tänkande och analysera som vi måste göra. Elever som har sämre baskunskaper klarar till exempel inte arbete på egen hand lika väl, för de vet inte vad de ska söka efter när de arbetar och då klarar de inte uppgifterna. Skolan som arena behövs, där vi kan hjälpa och stödja eleverna som behöver det.

– Kunskap är så stort idag och saker förändras så snabbt och jag tror att det här med att jobba mer tillsammans gör att man blir tryggare som lärare.

Inger ger ett exempel när hon arbetade i ett arbetslag med två andra lärare där de gjorde allting tillsammans, både planerade och genomförde.

– Det blev en kvalitetssäkring. Vi rättade tillsammans, så som man gör kring nationella prov idag, och jag tror att det är jättebra eftersom det är något som känns tryggt för lärarna. Jag tror att det behöver utvecklas ännu mer. Jag tror på sambedömning eftersom man behöver se eleverna från olika håll. Tänk dig en elev som kommer hem och får en bedömning i sju olika ämnen. Varför gör vi så? Människan är ju en helhet. Om man samarbetar och jobbar tematiskt kan man bedöma elevens styrkor på ett bättre sätt. Jag tycker att världen ser ut på ett sådant sätt att vi behöver samarbeta mycket mer.

En trygg ledare är en stark ledare

– Jag tror att ett starkt ledarskap i klassrummet är grunden för elevernas lärande. Får du en ny klass gäller det att lägga grunden i gruppdynamiken för att få det att fungera. Det hänger ihop med tryggheten hos eleverna och att de ska veta vad som gäller. Får du inte en klass att fungera så kommer du inte långt med lärandet. Ledaren är ansvarig för gruppklimatet och det måste man lägga mycket tid på.

– För att lyckas med just din undervisning måste du anpassa allt du gör utifrån eleverna och utifrån vem du själv är. Gör alltid undervisningen till din egen och våga tro på det du gör.