Pedagogiskt center organiserar satsning på nya läroplaner
Över 1000 lärare i Helsingborgs stads skolor deltar i den viktiga implementeringen av nya läroplaner. Det är en satsning som spänner över alla Helsingborgs stads skolor och som organiseras av Pedagogiskt center.
Inför läsåret 21/22 fick delar av gymnasieskolan nya ämnesplaner, och i juli 2022 börjar nya läroplaner gälla för grundskolan, Lgr22, och grundsärskolan, Lgsär22. I Helsingborg tar skol- och fritidsförvaltningen ett helhetsgrepp kring att implementera de nya ämnes- och kursplanerna.
De viktigaste förändringarna i de nya läroplanerna
Det finns flera anledningar till förändringarna av läroplanerna. Det har uttryckts brister i hur kursplanerna betonar betydelsen av fakta och förståelse. Efter revideringen lyfter man dessa i högre grad genom att använda begreppet ”kunskaper om” i det centrala innehållet.
Vidare har tidigare ämnes- och kursplaner i vissa delar inneburit så kallad stoffträngsel som orsakat stress för både lärare och elever. Samtidigt har kunskapskraven varit så detaljerade att lärare tenderat att planera efter kunskapskraven och använt dem som checklistor. Det har försvårat bedömning och betygssättning. Nu är kunskapskraven mindre omfattande, vilket förtydligar behovet av att planera undervisningen utifrån det centrala innehållet.
Det har funnits en brist på progression, samstämmighet och så kallad röd tråd som har inneburit en otydlighet i undervisningen och ibland dubbelarbete. Detta har man nu sett över och progressionen inom grundskolan och mellan grundskolan och gymnasiet har blivit tydligare. Samtidigt har grundsärskolans kursplaner fått samma struktur som grundskolans.
Studier har dessutom visat att det finns en brist på likvärdighet i undervisningen som drabbar eleverna. Det gäller både hur lärare tolkar styrdokumenten och hur de bedömer och sätter betyg. Det får konsekvenser genom hela skolsystemet.
Ökad likvärdighet ett av målen med implementeringen
Huvudsyftet med implementeringen är inte enbart att lärarna ska sätta sig in i förändringarna i kursplanerna. Det är även att diskussionerna ska leda till ökad likvärdigheten i undervisning och bedömning som ska gynna eleverna. Christian Olsson som är verksamhetschef för gymnasieskolorna och ansvarig för gymnasieskolans implementering beskriver även ett långsiktigt mål med hela satsningen:
– Det är inte enbart en kortsiktig satsning. För Helsingborgs skull har jag också sett det som en ingång till att på sikt fortsatt arbete med ämnesdidaktiska samtal. Just nu pågår en dialog mellan gymnasieskolans rektorer kring utformningen av en sådan fortsättning för att arbeta långsiktigt med likvärdigheten.
Totalt deltar drygt 1 000 lärare i 150 grupper i grundskolan och de arbetar utifrån de ämnen de undervisar i. En samtalsledare hjälper varje grupp att skapa förutsättningar för fördjupande samtal om kursplanerna. Alla ämnesgrupper använder ett material som finns tillgängligt på stadens e-lärandeportal Hbg Learns och har satts samman av Pedagogiskt center utifrån Skolverkets stödmaterial.
Pedagogiskt center organiserar och samordnar
Mona Andersson är projektansvarig för satsningarna och har det huvudsakliga ansvaret för gymnasieskolans ämnesträffar men är också länken mellan Pedagogiskt center och verksamhetscheferna. Eva Svensson sköter administrationen och ansvarar för upplägg och samordning av ämnesträffarna på grundskolan och grundsärskolan, och hela satsningen sker i samarbete med Andreia Balan och Jaana Nehez på skol- och fritidsförvaltningens FoU-enhet.
– Denna satsning sker utifrån ett behov som blivit mer och mer tydligt. Bristen på likvärdighet i undervisning och bedömning får konsekvenser för eleverna även när de kommer till gymnasieskolan. De nya ämnes- och kursplanerna blev ett ypperligt tillfälle att få en hävstång mot högre likvärdighet i tolkning och tillämpning i praktiken, berättar Mona.
– Ja, och det är tydligt att det varit en efterlängtad satsning. Lärare som har nationella prov deltar regelbundet i sambedömning tillsammans med lärare från andra skolor, men för många lärare i andra ämnen har det saknats forum för att tillsammans tolka styrdokument och bedöma elevexempel, fortsätter Eva.
Från Pedagogiskt center kommer även Tina Sjöberg och Michael Jensen att vara länken mellan samtalsledarna på grundskolan och rektorsgruppen. De har digitala uppföljningar i respektive verksamhetsområde där samtalsledarna delar med sig till varandra om vad som fungerat bra och vilka utmaningar som dykt upp. Lärarna får möjlighet att utbyta tankar och får tips på samtalsmodeller att använda vid träffarna och får dessutom exempel från forskningen som stöd i processen. Träffarna blir på så sätt ett stöd i samtalsledarnas roll samtidigt som det blir en kontinuerlig utvärdering av av arbetet medan det pågår.
En omfattande satsning kommer alltid med utmaningar
Gymnasieskolans implementering är avslutad, och utvärderingen visar att en satsning av den här omfattningen inte är fri från utmaningar. Anette Lilja, rektor på Tycho Braheskolan, ser att rektorerna spelar en viktig roll:
– Alla satsningar i skolan är beroende av att skolledarna är engagerade och aktiva. När frågan blir viktig på riktigt har vi möjlighet att nå långt – och det börjar alltid med rektorerna.
Omfattningen på implementeringen har även andra utmaningar. Dels är det många små delar som måste fungera för att arbetet ska gå smidigt. Dels har det i många fall varit avgörande att syftet är förankrat, men också att förutsättningar har funnits för deltagande och för- och efterarbete.
– Det var svårt att uppnå för gymnasiet eftersom alla lärare inte deltog i implementeringen men en annan utmaning var att deras nya ämnesplaner redan börjat gälla. Samtidigt har det funnits en fördel i att kunna praktisera arbetet mellan träffarna med eleverna, säger Mona.
– Där är förutsättningarna bättre i grundskolan för att alla grundskolans lärare deltar och läroplanen börjar gälla i juli 2022. Men utöver rektorernas engagemang är vi även beroende av samtalsledarna. De är nyckelpersoner i satsningen och deras engagemang är avgörande för att vi ska nå målen, menar Eva.
– En annan utmaning har varit att få till fördjupade samtal när träffarna till större delen varit digitala på grund av restriktionerna, är Anette och Mona överens om.
Implementeringen pågår hela 2022
Implementeringen startade under våren 2021 och gymnasieskolans lärare i engelska, matematik och moderna språk har slutfört implementeringen under hösten 2021. Grundskolorna arbetar huvudsakligen under våren 2022 och grundsärskolornas implementering sker under vår och höst 2022.
– Ja, grundsärskolan har också har en ny läroplan, Lgsär22. Där kommer totalt ca 30 lärare kommer att arbeta med 11 ämnen och fem ämnesområden. Vi ligger i startgroparna och hoppas på att lärdomarna från de båda tidigare implementeringarna bidrar till en lyckad satsning även för grundsärskolan, berättar Eva.
Vill du veta mer?
- Om implementeringen av reviderade ämnes- och kursplaner på skol- och fritidsförvaltningens intranät
- Skolverkets ämnessidor för ändrade kursplaner 2022
Text: Arbetsgruppen för implementering av Lgr22 på Pedagogiskt center, pedagogisktcenter@helsingborg.se