Förstelärare i förskolan prioriteras i Helsingborg

Nu är det dags att synliggöra barn och pedagogers arbete på förskolorna. Med fokus på förstelärare i förskolan och med en tryckt skrift som utforskar världen genom barns ögon, vill Helsingborg visa på vikten av små barns lärprocesser.

Hur börjar man en utveckling från omsorg till pedagogisk verksamhet?
Hur påverkas barnen av miljön och pedagogerna runt omkring?
Vad “blir” barnen på våra förskolor?
Varför är vi på jobbet?
Vad är barnens innehåll i det de utforskar?
Vad är det barnen försöker förstå och utifrån det hur går vi vidare?

Vad blir då pedagogens nästa steg?
Vad blir då barnens nästa steg? Vet vi det? Eller är det pedagogens tillägg?

Utifrån bland annat dessa frågeställningar arbetar man just nu med en förstelärarutbildning för förskollärare på Pedagogiskt center i Helsingborg. Utbildningen är tänkt att fungera som en fortbildning i vardagen för förstelärare i förskolan och deras förskolechefer. Syftet med utbildningen är att utveckla en lärande organisation i alla led utifrån praktiken och koppla det till forskning och beprövad vetenskap.

Vid nio tillfällen utspridda på läsåret träffas deltagarna och träffarna bygger på verktyget pedagogisk dokumentation och Learning study. Förstelärarna har med sig observationsmaterial från pågående projekt med barnen att reflektera, tolka och analysera kring. De jobbar också vidare med materialet mellan träffarna. Under utbildningen varvas teori och praktik, diskussioner och erfarenhetsutbyte. Efter utbildningen förväntas förstelärarna dela med sig till sina kolleger genom ett kollegialt lärande.

Projektledare och utbildare på Pedagogiskt Center i Helsingborg är Per Dahlbeck, författare och universitetsadjunkt, Malmö högskola samt Carina Wällstedt Johansson, förskollärare och Pedagogista i Helsingborg stad. Båda med lång pedagogisk erfarenhet av förskola och förskoleutveckling.

Träff med tre förstelärare, deras förskolechefer och kursledarna

På den tredje träffen för året har förstelärare och förskolechefer samlats från Flohems förskola, Nicandersgatans förskola och Allerums förskola. Uppdraget inför dagens träff är att ta med reflektioner och dokumentation från arbetslaget i pågående projekt. Dessa ska diskuteras och arbetas igenom med hjälp från gruppen och kursledarna.

Alla skriver bubblor samtidigt som de diskuterar

Kursdeltagarna ”bubblar” – diskuterar och dokumenterar tankar i de olika projekten.

Diskussioner och bubblor utifrån verksamheternas innehåll

Under eftermiddagen arbetar gruppen utifrån tre berättelser från de olika förskolornas verksamheter. När pedagogerna berättar om sina projekt för varandra finns kursledarna där och leder samtalet genom att ifrågasätta, hjälpa till att låta diskussionen stanna upp, formulera och dokumentera. Tillsammans diskuterar gruppen olika förslag på hur det går att utveckla de olika projekten och pedagogerna utmanar varandras tankegångar.

Genom att skriva på whiteboarden och “göra bubblor” utifrån barnens perspektiv, pedagogens perspektiv och “mitt” perspektiv struktureras och dokumenteras diskussionerna. Drivkraften att föra arbetet framåt för barnen i varje grupp är uppenbar hos alla deltagare och med hjälp av att göra bubblor blir tankegångarna kring hur man kan gå vidare tydliga.

Anette Espelund berättar för gruppen om hur Husbygge tar plats på avdelningen på Allerums förskola. På avdelningen har gruppen bland annat byggt ett stort hus tillsammans och arbetat med att bygga stabila grunder. På avdelningen finns en levande vägg som började med att två barn ritade hus. Teckningarna på husen sattes upp på en vägg. Deras teckningar inspirerade fler i gruppen och efter ett tag blev väggen med hus en hel stad. Eftersom staden “flög i luften” skapade de en väg, som i sin tur har fyllts på med bilar och i husen har det efter hand flyttat in människor och djur som klistrats fast på väggen.

dokumentation av husbygge

Levande dokumentationsvägg – Husbygge på Allerums förskola

Idag har husbygge blivit ett val på aktivitetstavlan där barnen i vardagen gärna väljer att jobba med sina egna hus och fantasihus. Barnen bygger hus och kojor, de pratar om och berättar berättelser om sina hus, de tar foto hemma på sina hus som de tar med till förskolan och sedan gör ritningar av. De bara måste hålla på med hus!

Frågor som diskuteras i gruppen är bland annat:

  • Hur kan vi stanna i barnens berättelser som uppkommer under leken?
  • Hur ska vi vidareutveckla den konstruktionsutmaning som barnen själva tagit på sig i bygget med sina “crazy-hus”?
  • Är nästa steg ett studiebesök på byggarbetsplatsen eller en designutmaning?
  • Ska vi fortsätta utveckla arbetet med ritningar och fokusera på matematiken i det?
  • Av 14 barn har 12 byggt egna hus och två har inte. Får de barnen flytta in hos sina kompisar? Hur hanterar vi bostadsbristen?
  • Hur hittar vi uppgifter som är tydligare utifrån barnens lärande?
  • Ska barnen få börja planera och bygga hus i Minecraft?

– Vi försöker begripa vad barnen går igång på och vad de håller på med. Vad skulle vi kunna formulera som en utmaning? Vad gör dem nyfikna? säger Per och ritar samtidigt bubblor.

Det får betydelse vad pedagogerna väljer att lägga i centrum

Vidare berättar Marisa Edlund om Häxor och troll på Flohems förskola. Barnen på Flohem ritar karaktärer som flyttar in i deras stora häxslott, vilka utvecklar den ständiga berättelsen. Det finns också karaktärer i leken som inte får plats i berättelsen men som är minst lika viktiga. Kanske till och med lite viktigare, eftersom de måste bo i en låda istället för i häxslottet.

Det diskuteras friskt i gruppen hur både häxor, troll och karaktärer men även litteratur och berättelser är kärnan i det barnens fokus ligger på.
– Allting blandas. De är väldigt skickliga på att använda alla möjliga olika språk, säger Marisa.
Per utmanar gruppen genom att fråga om det kanske är berättelsen som är det verkliga navet och att det inte är innehållet kring häxor. Han menar att det får betydelse vad vi väljer att lägga i centrum. Jagets relation till häxor har ett helt annat innehåll än relationen till berättelser.

Emma Lewis berättar om hur arbetet på Nicandersgatans förskola har gått från att ha bilden i centrum till att fokus hos barngruppen idag ligger på att resa. Emma visar exempel på hur ett barn fick med sig iPaden på en resa där hennes föräldrar hjälpte till och filmade hennes perspektiv från bilstolen. Filmen har de komprimerat i en timelapse på ett par minuter.
– Vi har åkt på hennes resa flera gånger idag! säger Emma.
Hon berättar också om hur de på avdelningen har byggt en kub i lärmiljön för att lösa problemet med att alla inte får plats runt dokumentationen som de visar med projektor. I den stora kuben sker också ett resande genom att barnen går in i kuben och plockar med sig saker.

Genom levande diskussioner inspirerar kursdeltagarna varandra med nya idéer och de hjälper till att lösa varandras tankar och saker som de fastnat vid.

Små medborgare som räknas

I och med utbildningen utvecklar deltagarna sitt försteläraruppdrag. Tillsammans med barnen i sina verksamheter kommer de deltagande också vara delaktiga i en skrift för utveckling av förskoleverksamhet i Helsingborg där fokus ligger på barnens berättelser och lärandeprocesser.

Med skriften vill Helsingborg visa att de satsar på förskolans barn redan nu och dessa framtida vuxna som ska leva och verka i staden. Det är dags att märkvärdiggöra barn och pedagogers arbete på förskolorna, det vill säga lyfta och synliggöra förskolornas verksamhet. Små medborgare som räknas.

– Jag vill bubbla mer! säger Emma under sin presentation och arbetet fortsätter…

Bilder från olika projekt pedagoger i utbildningen arbetar med i sina barngrupper