Om skolforskning och om hur allting hänger ihop

Lärarna på Raus Planterings skola har i några år arbetat aktivt med skolforskning och de fem stora, det vill säga John Hattie, Michael Fullan, Dylan Williams, Carol Dweck och Helen Timperley. Biträdande rektor Gunilla Bosson berättar om hur skolledningen har försökt visa personalen hur deras arbete hänger ihop med forskningen, om hur Bonos hattar har hjälpt lärarna att rikta uppmärksamheten på vilket perspektiv du har och om hur personlig utveckling hos läraren också är en del av arbetet med eleverna.

Vi startade höstterminen 2017 med att presentera de fem stora med bild och genom att prata kring vad de stod för och hur de kompletterade varandra. Jag startade med Michael Fullan med fokus på skolsystemet och skolledarskapet, sen vidare med John Hattie med fokus på vad som fungerar och ger resultat. Därefter Helen Timperley med fokus på personalens utveckling, Dylan Wiliams med fokus på eleverna och till slut Carol Dweck som tar in alla med sitt fokus på mindset.

Var kommer vi ifrån – var är vi nu – vart ska vi?

Under åren har vi återkommit till detta med stöd av bilder för att påminna oss, uppmärksamma vad vi redan gör och vad vi försöker samarbeta kring. Skapa en förståelse för vad vi gör och vartåt vi kan gå eller går härnäst. Vi har använt oss av de metoder som fungerar bra även för eleverna till exempel EPA, lärmatriser, återkoppla, självbedömningar och kooperativt lärande. Vi har också arbetat med Bonos hattar för att rikta uppmärksamheten till betydelsen av vilket perspektiv du tar/har och att det påverkar ditt val av insats/åtgärd och vem som i sin tur äger problemet. Vi utgick då från fallbeskrivningen och använde Sex tänkande hattar (pdf).

Vidare har vi också tänkt kring hur jag/vi tänker just nu, inspirationstillfällen, exempel från vardagen, föreläsningar, hela dagar för arbetslagen mm.

Målet med detta var att visa personalen hur vårt arbete hänger ihop med forskningen som finns, vad vi redan gör och hur vi, då menar jag alla i skolan inte bara ledningen, tänker och vad vi kan utveckla och arbeta vidare med i samma spår. Vi ville visa att det hänger ihop och är inget ”nytt” som vi ska starta med utan detta är den röda tråden vi följer och det är evidensbaserat. Vi gick också igenom hur allt detta hängde ihop med våra, då fyra fokusområden, sedan läsåret 15/16. Dessa områden arbetade vi med som målbild tills läsåret 18/19 då de förändrades lite. Vi ville synliggöra skolans inre arbete vilket blev till kommentarer som ”jaha, nu förstår jag bättre”.

Fokusområden läsåret 15/16 till 17/18

  • Eleverna ska nå målen.
  • Alla ska känna sig trygga och trivas på skolan.
  • Raus Planterings skola är en skola med högt anseende.
  • Digitala verktyg är en del av elevers lärande.

Fokusområden läsåret 18/19

  • Eleverna ska veta vad de ska lära sig och varför.
  • Eleverna ska ha studiero på lektionerna.
  • Alla på skolan ska vara trygga och trivas.
  • Föräldrarna ska ha stort förtroende för skolan

19/20 så finns de fyra målen kvar men de två första är prioriterade.

Planering, undervisning och personlig utveckling

Utifrån samtal med personalen, återkoppling från ämnesgrupperna, arbetslagen har det fortsatta arbetet planerats. Vad vill de se mer av, vad behöver de själva utveckla, vilket stöd behövs för att det ska ske och vad vill ledningen se mer av. Vi har försökt ta hänsyn till eventuell oro som kommer fram, för även om vi försöker ha en öppen agenda så berättar den inte allt vad som händer emellan oss, i oss själva – processen. Det är en svår balans där personlig utveckling inte alltid är lika med, vad jag vill göra utan vad jag behöver göra.

Jag tänker annorlunda nu och då måste jag jobba annorlunda.

Vi har arbetat mycket med fokus på undervisningen, planeringar, förmågorna, bedömningar, att synliggöra för eleverna och oss själva. Vi arbetade fram en typ av lägsta nivå och vidare till gärna önskvärd nivå, genom att använda Johan Alms lärandematriser. I våra matriser fokuserar vi i det här fallet på pedagogerna. Här fick lärarna, utan skam, erkänna sin nivå och välja vad de skulle utveckla först.

Kommentarer som kom efter detta var ”jag tänker annorlunda nu och då måste jag jobba annorlunda” och ”nu måste jag omsätta det i praktiken”. Lärarna har gått eller går just nu genrepedagogikutbildning och samtalar mycket kring språkutvecklande arbetssätt, vilket resulterade i en sammanfattning som ämnesgrupperna kan använda sig av.

Lärarna använder bilden i sina ämneslag. Där samtalar de kring vad de använder sig av, vad de behöver mer av, vad de vill lära sig mer av och hur är det kopplat till våra prioriterade mål (klicka på bilden för att ladda ner den som pdf).
Lärarna använder bilden i sina ämneslag. Där samtalar de kring vad de använder sig av, vad de behöver mer av, vad de vill lära sig mer av och hur är det kopplat till våra prioriterade mål (klicka på bilden för att ladda ner den som pdf).
Lärarna använder bilden i sina ämneslag. Där samtalar de kring vad de använder sig av, vad de behöver mer av, vad de vill lära sig mer av och hur är det kopplat till våra prioriterade mål (klicka på bilden för att ladda ner den som pdf).

Vi undersökte också vad vi hade för kompetens i huset, vem kan bidra med vad till alla? Vad behöver/vill jag ta tag i själv? Detta resulterade i workshops vecka 44, inläsningstid och olika planeringsdagar under åren. Hela tiden är det diskussioner och reflektioner i Visionsgruppen, vilket är förstelärarna tillsammans med skolledningen (se foto).

Parallellt har vi arbetat med arbetsmiljön på APT, med all personal på skolan, och kommit fram till en värdegrundspolicy som också lyfts med jämna mellanrum. Detta har även gjort att det blivit ett starkare Vi på skolan.

Raus Planterings skola – Värdegrundspolicy (pdf)

Det här är vi riktigt bra på

Vi har högt engagemang och personalen som arbetar på Raus Planterings skola vill göra skillnad (jag tvivlar inte på att det vill även personal på andra skolor men kanske lite mer här). Vi är bra på att se lösningar. Vi är bra på att ligga i framkanten och anpassa till både individ och grupp. Vi är bra på att se varje barn och skapa en välkomnande och trygg miljö. Vi har ingen förstörelse, barnen tycker om sin skola. Det handlar mycket om relationsskapande bemötande. Alla tillfällen tas tillvara som en möjlighet att bygga relationen. Hela skolan gör det, bland annat genom en uppstartsvecka där det är fokus på värdegrunden. Vi har också samarbetsdagar då hela skolan blandas i grupper med elever från F-6, två gånger per termin. Här blir det möjligt för all annan personal att bygga relation med elever utanför sin ordinarie klass.

Jag tror inte detta har ett slutmål utan det är levande och förändras hela tiden. Vi får nya elever och nya kolleger, både som är nya i yrket och som har lång erfarenhet. Att synliggöra genom bilder, reflektera tillsammans och tydligt lyfta upp processen, visar oss att både gruppen och individen har ett ansvar. Vi är beroende av varandra även om besluten ligger på skolledningen.

Det finns frågeställningar som vi måste ha med oss hela tiden. Hur gör vi för att inte hamna utanför de faktiska kraven i läroplanen? Vart ska undervisningen leda, vilket lärande ska undervisningen åstadkomma och vad möjliggör den just nu?

Läroplanen är inte så lätt att förstå eftersom texten för till exempel kunskapskraven i biologi har LIX 66 (läsbarhetsindex). En doktorsavhandling i samhällsämnena har LIX 51-54 och skollagen har LIX 48.