Tekniska system och programmering – en utmaning för alla NT-pedagoger

Vår vardag är uppbyggd av tekniska system som gör vardagen lättare. Tänk om du ständigt skulle behöva tänka på att hämta vatten till matlagning och tvätt, eller att det i varenda korsning stod en polis som talade om vems tur det var att köra eller att du fick göra dina läxor på kvällen till ljuset av ett stearin ljus. Det har skett mycket när det gäller teknikutveckling men hur hänger olika tekniska system ihop och vad styr dem och vad gör dem sårbara?

Under 5 veckor fick eleverna i år 8 på Strandängsskolan i Båstad analysera och lära sig mer om hur tekniska system är en del av vår vardag och att de bara “finns” där och underlättar våra liv. De fick diskutera hur det kommer sig att många saker i vår vardag fungerar helt automatiskt, som nästan av sig själv. Eleverna fick bekanta sig med några tekniska system mer och de fick fundera över vad begreppet styrning och reglering innebar för dessa system.

I ett digitaliserat samhälle handlar styrning och reglering om programmering. Det finns alltså en eller flera människor bakom att ett system fungerar automatiskt. Eleverna fick pröva olika typer av programmering Blue-bot, Cargobot, Star Wars – blockprogrammering och Micro:bit- block/Java. De fick en förståelse för hur man kan skriva instruktioner i form av kod för att ett system ska fungera som man önskar.

Programmeringens syfte i detta arbetsområde handlade om att förstå några tekniska systems funktion och blev alltså inte fristående som enbart undervisning i programmering. De olika programmeringsverktygen blev ett sätt att få eleverna att förstå att programmering handlar om problemlösningsstrategier, processer och samarbete. När eleverna arbetade med Micro:bit fick de hjälp av kommunens IKT-pedagoger som bland annat hade med sig grundläggande övningar för att kunna jobba med programmeringen och själva Micro:bitarna. Mitt uppdrag som undervisande pedagog var att få eleverna att koppla ihop programmeringen med innehållet i läroplanen kring tekniska system men även att undervisningen skulle genomsyras av de kommande förändringarna i läroplanen.

Arbetsgång för 5 veckor

  • Vad innebär tekniska system? För vem är systemen?
  • Begrepp som t.ex  input-process-output, komponenter.
  • Samhällets beroende av tekniska system.
  • Enkla analyser av tekniska system utifrån komponenter.
  • Enkla analyser av tekniska system utifrån fördelar, risker och sårbarhet.
  • Hur styrs tekniska system? Vad gör dem automatiska?
  • Enkel programmering i olika programmeringsverktyg.
  • Gruppuppgifter & individuella uppgifter där analys och problemlösning övas och testas av.

När 5 veckors undervisning nästan var till enda fick eleverna en slutuppgift där det handlade om att de skulle sätta sig in rollen som programmerar på företaget ”Det smarta hemmet”. Slutuppgiften handlade i första hand om att tänka och få ner sina tankar i en dokumentation och sedan att försöka få över sin tanke till en programmering med hjälp av Micro:bit utifrån sina nya kunskaper om programmeringsverktyg.

Idag fortsätter år 8 på Strandängsskolan med att koppla ihop sina nya kunskaper kring tekniska system och programmering med elektronik. De arbeta med att se hur sensorer som termistor och fotoresistor kan känna av yttre faktorer och därmed påverka en elektrisk krets som i sin tur kan vara en del av ett större/mindre tekniskt system. Kanske inte alla mina elever blir programmerare i framtiden, men min och allas pedagogers förhoppning är att alla ska förstå hur deras digitaliserade vardag hänger i ihop och är beroende av flera tekniska system där andra människor redan har tänkt, genom att lösa olika behov och problem med hjälp av programmering för att få fungerande tekniska system.

Maria Lejon
NT-utvecklare i Båstads kommun

Läs fler inlägg i denna blogg: NTutvecklarna i Båstad

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *