Hur utvecklar och lyfter vi fritidshemmet?

I Helsingborgs stads skolor pågår en stor satsning för att utveckla fritidshemmet som ska bli ännu bättre på att stimulera till lärande hos barnen hela dagen. Men hur gör man för att uppnå detta?

På Pedagogiskt center i Helsingborg hölls nyligen en inspirationsdag med fokus på fritidshemmets organisation och samverkan mellan fritidshem och skola. Ett 40-tal pedagoger från olika fritidshemsverksamheter i Helsingborgs stads skolor var på plats för att lyssna till Linda Meriloo, skolledare i Kumla som utvecklar fritidshemmen där, och för att i grupper diskutera hur just deras verksamhet kan lyftas. Samma dag föreläste Linda även för skolledare.

Emmi Dahlqvist, Kattarps skola, Veronika Persson, Drottninghögsskolan, Josefin Danielsson, Västra Ramlösa skola, Elisabet Kellerman, Råå Södra skola, Sofie Nilsson, Gantofta skola.Några av dagens deltagare (fr vä): Emmi Dahlqvist, fritidspedagog på Kattarps skola, Veronika Persson, hälsopedagog på Drottninghögsskolan, Josefin Danielsson, lärare på Västra Ramlösa skola, Elisabet Kellerman, fritidspedagog på Råå Södra skola och Sofie Nilsson, elevassistent på Gantofta skola.

Fritidshemmet – en målstyrd verksamhet

Fritidshemmet ska utgå från barnens behov och intressen, samt vara en målstyrd verksamhet som grundar sig i fritidshemmets styrdokument; skollagen, Lgr 11 och Skolverkets Allmänna råd. I läroplanen för grundskolan, kapitel 4, står det bland annat:

Undervisningen i fritidshemmet kompletterar förskoleklassen och skolan genom att lärandet i högre grad ska vara situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat
samt utgå från elevernas behov, intressen och initiativ. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse
och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt.

Linda Meriloo är sedan 12 år tillbaka rektor på Skogstorpsskolan i Kumla kommun, med ansvar för f-6. Hon menar att rektorn alltid är en nyckelperson för att lyckas i arbetet med att lyfta fritidshemmet och öka fokus på lärande hela dagen, i stället för att ha fokus på omsorg och fritid.

Linda MerilooLinda Meriloo.

– Arbetet börjar naturligtvis på förvaltningsnivå, där man behöver göra fritidshemmet till en fråga som rektorerna ska diskutera. Rektorernas engagemang genomsyrar fritidshemsverksamheten, säger hon.

Linda föreläser mycket runtom i landet och hennes erfarenhet är att det nödvändiga engagemanget från rektor många gånger saknas.

– De flesta tänker att fritidshemmen klarar sig så bra själva. Rektorer har mycket annat på sitt bord och fokuserar därför på skolan och undervisningen där.

Andra punkter som Linda tog upp som nyckelfaktorer för att lyfta fritidshemmet är:

  • Fritidshemmet ska av alla parter – rektor, pedagoger, skolan, vårdnadshavare och elever – ses som en verksamhet som kompletterar skolan för att öka måluppfyllelsen. Lärandet ska genomsyra hela dagen.
  • Ökat samarbete mellan fritidshem och hem behövs. Fritidshemmets personal ska berätta för vårdnadshavarna vad de kan förvänta sig av fritidshemmet. Våga sticka ut hakan och berätta hur ni arbetar med lärande. Många föräldrar tror fortfarande att fritidshemmets syfte är rekreation och är nöjda med det. Men mer information leder till ökad delaktighet.
  • Kunskap om den egna verksamheten är nödvändig för att kunna utveckla den. Undersök hur ni arbetar med systematik och kvalitet. Ta fram en plan för att kvalitetssäkra fritidshemsverksamheten i form av mål, åtgärdsplaner, analyser, uppföljning och utvärdering. Sätt upp målen på väggen så att ni blir påminda om dem dagligen; både de nationella målen och era egna mål för läsåret.
  • Ett övergripande måldokument behövs för varje verksamhet, oavsett verksamhetens storlek. All personal ska arbeta systematiskt med måldokumentet.
  • Fritidspedagogernas viktigaste uppdrag under skoltid är att vara rastvärd eftersom de har kompetensen till detta. Organiserad rastverksamhet flera gånger i veckan är viktigt för att motverka utanförskap, minska konflikterna bland barnen och göra skolgården till en levande lärmiljö.
  • Ha nätverksträffar i kommunen för fritidshemmens personal från olika skolor.
  • Ha renodlade fritidshemsträffar med rektorn på skolan en gång i veckan.
  • Planeringstid för fritidspedagogerna behöver avsättas regelbundet varje vecka, i stället för exempelvis en halvtimme då och då. Personalen ska under den avsatta planeringstiden vara frikopplad från skolverksamheten. Arbetslaget behöver få sitta och planera tillsammans. Planeringstiden för fritidspedagogerna ska bidra med under skoltid får inte utebli.
  • Fritidspedagoger ska inte rycka in i klassrummet för att täcka upp för lärare. De är inte några ”löshästar” som man kan använda till vad som helst. Slumpen ska inte styra var fritidspedagogerna hamnar under dagen, utan de ska vara schemalagda.
  • Ha rätt person på rätt plats! Fritidspedagogerna ska vara knutna till ett uppdrag, som är kopplat till pedagogens intresse och kompetens, i stället för till en klass. I Kumla har vi till exempel ett trygghetsteam som arbetar med diskrimineringsfrågor och som genomför trygghetsenkäter. Vi har också en grupp som ansvarar för elevenkäter och en annan som arbetar med likabehandlingsarbetet. Vi har rastvärdar, pedagoger som ansvarar för att leda elevrådet och matrådet tillsammans med kökspersonalen, och vi har en grupp som arbetar med praktiskt arbete/skapande kopplat till olika ämnen. Listan kan göras lång.
  • I skolans ledningsgrupp ska en fritidshemsrepresentant finnas med. Vem ska annars lyfta frågorna som rör fritidshemmet?
  • Fritidshemmet ska ha en tydlig styrning. Varje anställd ska veta exakt hur dagen ska se ut när hon/han kommer på morgonen. I Kumla lägger vi schemat utifrån varje pedagogs önskemål och kompetens. När de går på semester till sommaren vet de hur höstens schema ser ut. Vi börjar arbeta med höstschemat redan i februari.
  • Se förändringsarbetet som ett långsiktigt arbete. Det kan ta några år innan det ger effekt.

Vad är viktigast för dig som fritidspedagog?

Vi passade på att fråga några av fritidspedagogerna på plats vad de tycker är den viktigaste frågan för dem när det gäller fritidshemsverksamheten.

Emmi Dahlqvist, fritidspedagog, Kattarps skola.

Emmi Dahlqvist, fritidspedagog, Kattarps skola

– Mycket är ju upp till rektorerna, men som fritidspedagog är det viktigt att ändå trycka på vikten av sitt arbete, vad just jag är bra på, för att inte bli överkörd. När rektor lägger schema är det viktigt att titta på fritidspedagogens kompetens och att utgå från den i stället för att koppla en fritidspedagog till en viss klass. Där är läraren ändå den trygga punkten för eleverna.

– På rasterna är rastverksamheten viktig, både för att barnen ska lära känna varandra och för att de ska känna trygghet till oss vuxna. Den inspirerar också barnen till att testa nya lekar och aktiviteter. På Kattarps skola ansvarar jag för rastverksamheten. Jag sätter upp ett schema och är ute och leder barnen i aktiviteter tre dagar i veckan, exempelvis tipspromenad, måla i snö eller snappa vanten, som är en form av pjätt. Jag hade gärna sett att vi var två som ansvarade för aktiviteterna. Det är roligt att kunna bolla idéer med någon och man bli mer motiverad.

Magnus Johansson, Ringstorpsparkens skola.

Magnus Johansson, fritidspedagog, Ringstorpsparkens skola

– Det är viktigt att vi fritidspedagoger professionaliserar oss och hjälps åt att skapa en bra verksamhet. Jag tror att skolans syn på oss är att vi är väldigt bra på väldigt mycket, men det gäller att hitta bra platser för oss att vara i.

– Jag tror på att ha tydliga roller. Jag arbetar själv i förskoleklass och även lite grann som idrottslärare, så jag har en tydlig roll, men så är det inte överallt. Fritidspedagoger slängs ofta in som en resurs lite hur som helst. Samarbetet mellan lärare och fritidpedagogerna är viktigt. Man måste ha en dialog och en förståelse för varandras roller, och planera arbetet i skolan tillsammans. Det är rektorns jobb att hitta vägar för detta.

Joachim Hansson, Dalhemsskolan. Helsingborg.

Joachim Hansson, fritidspedagog, Dalhemsskolan

– Planeringstiden är väldigt betydelsefull för mig och mina kollegor. På fredagar träffas alla vi fritidspedagoger klockan 8-9.30 och har vi planering för hela fritids. På måndagar har vår avdelning Gladan planering klockan 14-15. Då går förskollärarna in på fritids för oss.

– Jag har ett par kollegor som skulle varit här i dag, men som inte kunde komma eftersom de fick hoppa in som lärare. Så är det ofta, och jag skulle önska att det i stället fanns ett antal vikarier som barnen kände sig trygga med som kunde hoppa in.

– Jag arbetar mycket med rastverksamheten, som jag brinner för. Vi har en rastbod som är öppen på lunchen där barnen kan låna styltor, bollar och annat. På förmiddagsrasten ansvarar jag för ”veckans aktivitet”. Den är särskilt viktig eftersom en väldigt stor andel av våra elever har ett annat modersmål än svenska. Rastaktiviteterna bygger broar och språket och jargongen påverkas positivt. Jag önskar att jag hade någon kollega att dela detta arbete med. Då blir det mindre sårbart om jag är sjuk och det skulle bli ännu roligare.

Var hittar du inspiration till dina rastaktiviteter?

– Jag använder mig ofta av sajten Rastaktivitet Skogstorp och Facebooksidan Rastaktivisterna , som båda är riktigt bra.

Ivica "Ivo" Culjak, Söderskolan, Helsingborg

Ivica ”Ivo” Culjak, idrotts- och fritidspedagog, Söderskolan

– Hos oss är fritidspedagogerna inte knutna till en klass, och det tycker jag är viktigt. Tidigare, på min gamla skola, var fritidspersonalen knutna till en klass och då drog de i oss som tusan, så fort det dök upp något. Det fanns aldrig någon ställtid.

– Rastaktiviteterna är också väldigt viktiga. De bygger relationer mellan barnen och mellan oss vuxna och barnen. När vi gick igenom antalet anmälningar om hot och våld på vår skola kunde vi se att de flesta incidenter skedde på rasten. Vi kan också se att med rastaktiviteter minskar antalet anmälningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *