Var finns klokheten? På Twitter?

– Tankar från Framtidens lärande 2017

Jag ska vara ärlig! Trots goda intentioner och ett antal försök att twittra i jobbvardagen, så får jag inte till det. Däremot så har jag upptäckt tjusningen med att själv twittra och ta del av andras när jag är på konferens eller liknande tillställningar. Det här är ett försök att titta på konferensen “Framtidens lärande 2017” med hjälp av twitter.

Twitter som fenomen

Men först en reflektion över twittrandet. En del nöjer sig med att i sitt flöde berätta vad de gör medan andra vill förmedla något de sett, hört och förstått. Det finns också de som använder twitter för sin egen del som en typ av minnesanteckningar. De som väljer att starta en diskussion om ett särskillt ämne finns också på twitter, men de verkar inte ha varit på plats på årets Framtidens lärande. Inte heller verkar de där ute som brukar vilja diskutera bevakat #framlar. Med andra ord, en del inlägg men få diskussioner.

Temat likvärdighet och kollegialt lärande

Årets tema på Framtidens lärande var likvärdighet och kollegialt lärande. I dessa begrepp kan mycket ingå. Likvärdigheten i den svenska skolan har under de senaste månaderna diskuterats och ifrågasatts på många olika håll och plan. Forskningen är överens om att kollegialt lärande är en framgångsfaktor, däremot finns det bland lärare olika uppfattningar om effekten av det kollegiala lärandet. Jag tror mycket handlar om vad som tolkas in i begreppet kollegialt lärande.

Kollegialt lärande

Per Kornhall @Kornknarr som var konferensens avslutningstalare berörde kollegialt lärande på många olika sätt.

Frågan är hur man strukturerar det kollegiala lärandet på bästa sätt? Om strukturen inte tas på allvar så finns det risk för att det inte blir ett lärande utan mest fina ord. Det handlar om allt från huvudmannanivå till den enskilda skolan. Kan det vara så att på de ställen som man upplever att detta är en framgångsfaktor så har man lyckats med strukturen? Stommen i de nationella skolutvecklingsprogrammen bygger på det kollegiala lärandet. Till alla som nu planerar hur de ska arbeta med modulerna kring digitalisering så är det lämpligt att fundera över hur det kollegiala lärandet ska struktureras.  

Inledningstalare var Sir George Berwick som är en av arkitekterna bakom Londonskolornas framgångskoncept Challenge the gap.

Sir George menade på att lösningen och kunskapen många gånger sitter inom systemet, alltså på hemmaplan! Att åka iväg och gå en kurs för att sedan komma tillbaka och försöka omsätta det man hört, då händer det oftast inte mycket. För att man ska ta tillvara den interna kunskapen så krävs precis som @Kornknarr sa, tydliga strukturer vilket var en betydelsefull del som man jobbat med i Londons skolor.

Professionsutveckling

Kalmarsunds gymnasieförbund har arbetat strategiskt och genomtänkt med professionsutveckling av sin personal. Deras IT-pedagog Jörgen Florheden @jorgenflorheden lyfte begreppet på ett seminarium med rubriken “Lärares lärande – hur blir vi gemensamt klokare”. @Kornknarr använder också begreppet flitigt. Kompetensutveckling, kompetensfortbildning eller bara fortbildning har vi sysslat med under många år. Professionsutveckling säger mer om det som det handlar om, eller åtminstone bör handla om. Jag tar med mig begreppet och tänker försöka att själv framöver arbeta mer med professionsutveckling än med kompetensutveckling.

Likvärdighet

På Framtidens lärande så fanns likvärdighet i flera olika skepnader. Kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan syftar till att visa på beprövade vägar för skolans utveckling med utnyttjande av digitaliseringens möjligheter. Hos de huvudmän som fick utmärkelsen, och som tidigare fått den, ser juryn genomgående ett tydligt ledarskap i frågorna kring digitalisering från politisk nämnd/styrelse och förvaltning med en delad vision och fokus på elever och lärande.Arja Holmstedt och Lotta Persson pratade vid en programpunkt om digitalt ledarskap, att vara en förebild och att den delen av styrkedjan är jätteviktig.

Att styrkedjan är en av flera viktiga faktorer när det gäller likvärdighet är uppenbart både utifrån forskning och erfarenheter som stiftelsen Datorn i Utbildningen tagit med sig när de tagit fram utmärkelsen Guldtrappan.

För dig som i efterhand vill titta in vad som hände på årets upplaga av Framtidens lärande, leta upp #framlar (det fanns också de som twittrade på #framlar2017). Som vanligt kommer också delar från konferensen att presenteras på http://www2.diu.se/framlar/konferensen/

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *