Säg hej till kockar och hållbarhetsombud på Solrosens förskola

Jag tittade en solig eftermiddag in hos kockarna Anna, Ted och Amela på Solrosens förskola och fick möjlighet att träffa dem tillsammans med två av förskolans tre hållbarhetsombud, Emma och Karin. Vi träffades för att bland annat prata om odling, måltidspedagogik och matsvinn.

Anna, som arbetar som kock i köket tillsammans med Ted och Amela, berättade om hur de närmat sig frågan om måltidspedagogik, bland annat genom att möjliggöra för barnen att på ett lustfyllt sätt hämta frukten till samlingen varje dag.

På bordet som är i barnens höjd, finns förutom frukt också olika sorters grönsaker som barnen kan ta av. Pedagogerna uppmuntras att låta barnen prova, smaka, lukta och känna på olika grönsaker så att de ska kunna sätta ord på och vara väl bekanta med dessa, även när de dyker upp i måltiden.

Hållbarhetsombuden Emma och Karin berättar också att det är populärt att ta frön från de olika frukterna och grönsakerna som de får till fruktstunden för att sedan prova att odla dem tillsammans. Just nu finns det paprika som vuxit sig stor från ett frö som sparats efter en frukt- och grönsaksstund.

Emma och Karin fortsätter med att berätta att barnen äter med god aptit på förskolan och de provsmakar gärna nya rätter. Barnen får tidigt lära sig att ta upp sin egen portion, något som blir extra viktigt i arbetet med att minska matsvinnet. Får barnen själva ta upp sina portioner, lär dem sig att ta upp så mycket som de själva orkar äta upp.

Amela, kock på Solrosens förskola.
Anna, kock på Solrosens förskola.

Barnen är delaktiga i arbetet och kan också direkt påverka förskolans matsvinn genom att själva inte slänga mat. Det matsvinn som ändå uppstår efter en måltid vägs ute på avdelningarna tillsammans med barnen och rapporteras sedan till Anna i köket. Anna berättar att det är en utmaning att få alla med på tåget vad gäller matsvinnsvägningen och att köket ibland saknar rapporteringar från en och en annan avdelning som missat att väga sitt svinn. Om alla avdelningar kunde få en återkoppling på det svinn de vägt, skulle det bli mer motiverande att faktiskt hålla fast vid denna matsvinnsrutin, tror Emma och Karin.

Detta är något jag direkt tar med mig tillbaka till kontoret och fortsätter fundera på hur vi kan lösa. Det finns nämligen möjligheter att göra matstatistiken tillgänglig för både skolledare och kockar, frågan är bara hur den presenteras på bästa möjliga sätt, men det får jag återkomma med!

På förskolan är det populärt att odla, det märks bland annat genom de många odlingslådorna utomhus men också genom de hydroponiska odlingarna inomhus. Det finns också en förståelse bland barnen för att odlingar kräver pollinatörer och att de i sin tur trivs bra när det finns ängsblommor nära tillhands. Därför har förskolans barn just sått ängsblommor på en triangelformad gräsplätt som de avgränsat med ett litet hemmasnickrat staket.

Från Återbruket har förskolans vaktmästare hämtat en stor plastdunk som han kopplat ihop med ett stuprör för att kunna samla upp regnvatten till förskolans odlingar. Det märks att återbruk är något man tänker extra mycket på i verksamheten och att man blivit experter på att ta tillvara det som finns tillgängligt, utan att behöva handla nya saker.

Det här hållbarhetstänket har allt mer genomsyrat verksamheten och det märks inte minst utifrån hur förskolans hållbarhetsombud är organiserade i området. På förskolorna i Nanny Palmkvist Västra område har hållbarhetsombuden getts möjlighet att träffas på regelbunden basis för att utbyta tankar och idéer och att lära av varandra, för hur man kan praktisera lärande för hållbar utveckling.

Bara på Solrosens förskola finns tre hållbarhetsombud utsedda att driva och arbeta med frågor kring lärande för hållbar utveckling, fantastiskt roligt och vilket föredöme i att möjliggöra en organisation för arbetet med LHU (lärande för hållbar utveckling).

Vi säger på återseende, nästa gång kanske vi får se hur det har gått med ängen på förskolans gård eller provsmaka lite egenodlad paprika!