De fem förmågorna som utgångspunkt för kollegialt lärande

För att skapa en röd tråd, ett likvärdigt lärande och för att utveckla det kollegiala lärandet har Västra Ramlösa skola utgått från Göran Svanelids tankar om de fem förmågorna.

Det kollegiala lärandet har planerats av skolutvecklingsgruppen som består av skolans åtta förstelärare tillsammans med ledningen. I arbetet har alla lärare på skolan läst boken De fem förmågorna i teori och praktik – boken om The Big 5. De har också gått på en föreläsning med Göran Svanelid. Under skolans pedagogiska måndagar har sedan det kollegiala lärandet fortsatt genom att lärarna bland annat fått tid att tillsammans planera för tema och kurser med stöd av Svanelids stödstrukturer.

Annika Lundén är lärare i årskurs 1 och Nina Fristedt i årskurs 6 på skolan. Genom att fokusera på elevernas förmågor tycker de båda att lärarna har fått ett gemensamt språk och kan mötas i sina samtal oavsett ämne och ålder på eleverna. Det blir en röd tråd i undervisningen och det är lättare att förstå eleverna.

I arbetet med förmågorna konstrueras uppgifter till eleverna där de får resonera med varandra, ta ställning och vara aktiva. De kan också dra paralleller med tidigare uppgifter vilket gör att de kan se en helhet i arbetet.

– Elevengagemanget blir stort när vi fokuserar på deras förmågor istället för på faktakunskaper. De blir mer engagerade och mer stimulerade och aktiva, än när de får svara på frågor kring ett ämne, säger Annika.

Att träna och utveckla sina förmågor med hjälp av stödstrukturerna

De fem förmågorna, The Big 5, som lärarna behöver fokusera på enligt Svanelid är analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Stödstrukturerna fungerar i sin tur som en möjlighet för eleverna att träna och utveckla sina förmågor, oavsett elevens kunskapsnivå.

I de olika årskurserna syns arbetet med förmågorna på olika sätt. I de yngre åldrarna är det stort fokus på processvägg och att synliggöra begrepp, förmågor och mål.

Annika fokuserar i de yngre årskurserna mestadels på analysförmågan. Då handlar det till exempel om att kunna se likheter och skillnader eller för- och nackdelar. För att göra jämförelser får eleverna fylla i olika stödmallar, de är ett bra hjälpmedel som gör det lätt att sortera upp innehållet.

I klassen lägger Annika också stor tyngd på EPA-metoden, där E står för eget tänkande, P resonemang i par och A alla tillsammans. Med EPA byter eleverna smarta tankar med varandra och eftersom eleverna först får prata med varandra så får alla vara med och tänka.

Det är viktigt att eleverna tränas i att kommunicera med varandra. De får sätta ord på vad de lär och fördjupa sina kunskaper tillsammans.

– Genom kommunikationen så får eleverna mer att utveckla, säger Annika.

Begreppsförmågan är alltid en del i arbetet och det blir tydligt hur viktigt det är att arbeta mycket med begreppen.

– Många elever saknar begrepp som vi behöver jobba med mer än vad vi kanske gjort tidigare. Det är bra att ringa in orden, säger Annika.

Inger Edforss Fuchs som arbetar i årskurs 4 arbetar mycket med Grej of the day. Där synliggörs arbetet genom en levande vägg som byggs på med kopplingar till begrepp och förmågor som eleverna tränar just nu.

I planeringen av det kollegiala lärandet har skolutvecklingsgruppen även lyft frågan Vad är en Big Q? och Vilka stora frågor kan vi ställa till de områden och tema vi planerar? De stora frågorna är bra för att se om eleverna förstår innehållet av ett arbetsområde eller tema. För att kunna svara på de stora frågorna behöver eleverna kunna mycket och sätta sina kunskaper i ett sammanhang. De är ett bra sätt att testa kunskaperna på menar Inger.

Utvecklingssamtalet och the big 5

När Ninas elever började i fyran ville arbetslaget sätta igång ordentligt från början. De hade tidigare varit nyfikna på förmågorna men nu fick de chansen att starta från början med den nya klassen.

– Det är svårt för en del föräldrar att förstå att vi inte fokuserar på faktakunskaper, därför ville vi klargöra hur den nya kunskapssynen ser ut, säger Nina.

I enskilda samtal tillsammans med både föräldrar och barn ville arbetslaget tydliggöra att eleverna fortfarande lär sig fakta, men att skolan också ställer ytterligare krav. Som elev ska du kunna använda fem olika förmågor och det är inte faktakunskaperna i sig som bedöms. Det är förmågorna. Elevernas förmågor blir mer utvecklade om de har faktakunskaper och begreppskunskaper, men det är inte bara det som är det viktiga. Du ska kunna se samband och skillnader, kunna samtala och uttrycka egna åsikter och argumentera.

– Det finns inte många likheter mellan exempelvis kemi och bild eller engelska. Men en sak har de gemensamt och det är förmågorna. Det får du in i alla ämnen. Och om du då har hittat vad du är stark på och vad du behöver utveckla blir det lättare att sätta sina utvecklingsmål, säger Nina.

Eleverna håller sina egna utvecklingssamtal och nu två år senare i årskurs 6 fick de göra en utvärdering där de skrivit ner de olika ämnena och dess arbetsområden. Utifrån det fick de sedan svara på frågor som Vilka är dina styrkor? Vad är lättast och vad är svårast? De allra flesta av eleverna kunde då tänka till och identifiera sina styrkor och svagheter. De kunde uttrycka att de är bra på att exempelvis kommunicera, men behöver utveckla och bli bättre på att jämföra likheter och skillnader.

Skolutvecklingsgruppen fokuserar även på att koppla arbetet till Gafe och Unikum. Nina säger att eleverna själva helst väljer att skriva i Gafe och hon tycker att det underlättar för hela arbetet att ha allting samlat på ett ställe.

– Att jag som lärare får in 45 prov i en och samma mapp där jag kan kommentera och skriva direkt i varje dokument och skicka tillbaka det till eleven, underlättar ju väldigt jämfört med att ha allt på papper. Om jag sedan lägger ett omdöme så får jag ett litet pling i telefonen där jag kan se att eleven läser mitt omdöme och kanske svarar mig. Det är en direkt feedback som inte går att få på många andra sätt, säger Nina.

Av Josefine Hultén, redaktör Pedagogsajten