Kan vi i skolan tillsammans med tjänstepersoner i staden arbeta för att utmana och motiverar eleverna att vara delaktiga i processen att skapa en ny översiktsplan för Helsingborg? Den nya översiktsplanen ÖP2021 ska beskriva hur vår stad ska utvecklas under de närmaste 30 åren. Så nu gäller det att lyssna in vad helsingborgarna tycker och använda de stora penseldragen när många synpunkter ska sammanfogas till en plan. Det är barnen som kommer leva i detta framtida Helsingborg så här behöver deras tankar och perspektiv få komma fram och tas tillvara.

I en verklighet där det blir svårare och svårare att skilja åsikter eller fake news från fakta fyller forskningen en allt viktigare roll. Kunskap baserad på forskning är en förutsättning för att vårt öppna och demokratiska samhälle ska fungera. När informationen sprids snabbare än någonsin behöver vi i skolan prata om hur kunskap uppstår och utmanas och hur vi alla är en del i den processen.

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

I projekt SmartMat arbetar vi för att få våra matgäster i skolan och förskolan med på resan mot en klimatsmartare mat med mindre matsvinn. Min roll i projektet är att inspirera och motivera kockar, pedagoger och skolledare i arbetet. Jag vet vilken skillnad det blir när det finns en förståelse för hur maten växer, smakar, låter, känns, doftar och ser ut. Med den kunskapen smakar barnen gärna nytt och slänger mindre. Vanor som förhoppningsvis följer med genom hela livet.

Vad är att veta, att vilja, att kunna?

Ni vet sjön som nästan försvunnit…? Den där Aralsjön, som varit världens fjärde största sjö.

Högastensskolan är ett levande exempel på hur maten och måltiden kan integreras i skolans övergripande arbete, hur maten får en viktig och central roll i arbetet med hållbar utveckling. Men varför det tänker kanske du? Jo, för är det något vi kan vara överens om är det att maten har en betydande roll i vårt arbete med att nå de 17 globala målen i Agenda 2030 och därmed spelar stor roll för allt vårt hållbarhetsarbete.

Hur bygger vi in hållbarhet i vårt utbildningssystem? Givetvis måste vi börja från början, med de små barnen. Genom att göra hållbarhetsperspektivet till en naturlig del av allt arbete på Hästskons förskola, Skogsgläntans förskola och Rosenvägens förskola i Laröd skapas möjligheter för barnen att utveckla den handlingskompetens som behövs för att fatta hållbara beslut, nu och i framtiden.

Vi gör en resa in i hållbar utveckling med hjälp av en aktuell dokumentär, olika kartböcker, 100 frågor och våra egna kläder. Vi reser in i vår konsumtionsvärld, vi ännu inte riktigt förstår.  Våra frågor bär oss vidare. Vi känner oss som detektiver. Vi löser problem och besvarar frågor på vägen.

Så kom beskedet, Västra Ramlösa skola har fått Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling! Utmärkelsen delas ut till förskolor och skolor som jobbar aktivt med frågor som rör hållbarhet.

Redan innan Ringstorpsparkens förskola hunnit öppna dörrarna till den då nybyggda verksamheten hade ledningen en idé om att man borde skapa en gemensam restaurangmiljö för förskolans barn. När sedan kocken Ana Marusic anställdes var denna idé också något hon stod bakom. Men ibland behöver man skynda långsamt och beslutet om att prova ett restaurangtorg har fått mogna fram, både bland pedagoger och i ledningen.

Det rätta svaret är att de alla har mat som gemensam nämnare! Hemkunskapslärarna Isabell och Anna på Maria Parkskolan har under 6 veckor genomfört ett tema tillsammans med idrottslärare och NO-lärare.