Sök och filtrera

Allt fler skolor i Helsingborgs stad arbetar med goda vanor för hjärnan och de senaste åren är det fysisk aktivitet som överlägset har varit det vanligaste sättet att arbeta. Men nu seglar ett annat ämne upp bland både elever, pedagoger och skolledare – nämligen sömn. 

Det pågår mycket forskning kring undervisning i förskolan i Sverige idag. Hur är detta kopplat till dig som undervisar i förskola? Hur skulle du kunna ta plats i forskningsfältet? Följ med på min resa från barnskötare, förskollärare till samverkansdoktorand. Jag kommer i en serie av texter dela med mig av mina erfarenheter och vad det innebär för mig som förskollärare att påbörja och genomföra en forskarutbildning och vad det innebär för Billesholms förskolor att ha en samverkansdoktorand i organisationen. 

I en verklighet där det blir svårare och svårare att skilja åsikter eller fake news från fakta fyller forskningen en allt viktigare roll. Kunskap baserad på forskning är en förutsättning för att vårt öppna och demokratiska samhälle ska fungera. När informationen sprids snabbare än någonsin behöver vi i skolan prata om hur kunskap uppstår och utmanas och hur vi alla är en del i den processen.

På Ättekullaskolans lågstadium beslutade personalen att de skulle låta eleverna författa en gemensam bok där varje barn fick göra ett bidrag. Själva arbetsprocessen var ett utmanande och givande samarbete som gav oss en slutprodukt som alla kunde vara stolta över. Detta arbete vill vi gärna dela med oss av för att beskriva hur vi har gått till väga och för att inspirera kollegor.

Vi lever mitt i en tid av förändring. Klimatet förändras och vårt sätt att leva måste anpassas för att vi ska hänga med och ha en chans att skapa en hållbara framtid. Klimatförändringarna är inte bara en teknisk och vetenskaplig fråga, utan lika mycket en social eller kulturell, men kanske framför allt en pedagogisk  fråga. Kan vi då använda autentiska händelser som den pågående skolstrejken i undervisningen och hur gör jag då som pedagog?

I projekt SmartMat arbetar vi för att få våra matgäster i skolan och förskolan med på resan mot en klimatsmartare mat med mindre matsvinn. Min roll i projektet är att inspirera och motivera kockar, pedagoger och skolledare i arbetet. Jag vet vilken skillnad det blir när det finns en förståelse för hur maten växer, smakar, låter, känns, doftar och ser ut. Med den kunskapen smakar barnen gärna nytt och slänger mindre. Vanor som förhoppningsvis följer med genom hela livet.

Vad är att veta, att vilja, att kunna?

Möjligheten att dela med sig och att få lära av varandra efterfrågas i personalgrupperna på förskolorna vilket har resulterat i att kollegialt lärande och erfarenhetsutbyte är ett prioriterat mål i många av verksamheterna. Följ med på en välanvänd kompetensutvecklingsdag i Bjuvs kommuns förskolor.

Jag tänkte att jag skulle leda ett hälsoprojekt, men det visade sig att jag sysslar med beteendedesign. Visserligen sysslar jag rent formellt med ett hälsoprojekt också.

Du behöver bara fem ord - granska, fråga, analysera, skapa och samtala - för att greppa din omvärld och ta del av din samtid.

Ni vet sjön som nästan försvunnit…? Den där Aralsjön, som varit världens fjärde största sjö.

Högastensskolan är ett levande exempel på hur maten och måltiden kan integreras i skolans övergripande arbete, hur maten får en viktig och central roll i arbetet med hållbar utveckling. Men varför det tänker kanske du? Jo, för är det något vi kan vara överens om är det att maten har en betydande roll i vårt arbete med att nå de 17 globala målen i Agenda 2030 och därmed spelar stor roll för allt vårt hållbarhetsarbete.